Här sitter man då igen och lider av dåligt internet och dåligt samvete över det att man inte gjort uppgiften tills imorgon och inte riktigt ens orkar bry sig. Är jag inte världens bästa elev helt enkelt? En tid tänkte jag faktiskt så att skola är definitivt inte min grej och det var då när jag aldrig gjorde någon läxa färdig i tid. Då när jag alltid kom på en bra orsak, som tillslut inte mera gick hem hos lärarna för att de alla gissat att jag ljög, varför den inte var gjort. “Boken och häftet blev hemma, men den är gjord“. Alltid bra orsaker.
Orsaken till varför jag inte gjorde läxor var att jag inte förstod vad som skulle göras eller liknande. Och jag kunde inte fråga hjälp av mamma eftersom jag tillslut bara blev nervös på henne. Så hellre led jag nästa dag och ljög åt läraren än jobbade med mamma.
Och nu så är jag kanske lite rädd att jag håller på att falla in i samma grop. Läxan är inte gjord och jag orkar inte göra den. Vad skall läraren säga imorgon?
Fan.
